Norrländsk 25-årig ingenjör som gillar att klappa hästar och dricka öl. Drömmer om att inreda lägenheten, hitta den perfekta MCn och lära mig baka svåra tårtor.
Lång dag, men efter 1½ h powernap och lite matlabskills per telefon ser kvällen inte så pjåkig ut.
Och jag har ätit upp pepparkakorna från i lördags! Mmmm..
Jag är förresten grymt inspirerad av Malins pi-, alfa- och betapepparkakor i äkta Chalmersanda. Måste definitivt bli ett till bak innan jul! Med SMORD plåt!
Eller kanske gällde det den 23 oktober. Men man kan ju alltid försöka. Jag sitter alltså i en hög med papper och funderar på vart man kan hitta tre gömda poäng i min gamla mektenta.
Granskning… Skönt att jag fick ta hem en kopia så jag kan sitta hemma på kammarn och klura.
Kommentering avstängd
Så här snygg var vår gård på 50-talet.
Apropå Facebook så har vi en väldigt konstig relation. Can’t live with or without. Jag vägrar allt vad grupper, spel, statusar och pokes heter.
Det jag gillar är att kolla på andras bilder, kommentera och skriva på andras profiler. Man kan säga att jag använder fb bara för att folk inte har vett nog att skaffa bloggar.
Men idag blev jag genuint glad när jag hittade bilder från min 20-årsdag. En förvirrad dag då jag bland annat glömde matlåda (=pizzalunch), inte hittade matchande strumpor på morgonen och åt tårta i Winden för att fira Asterix.
Foto: Emina.
Och så en bild jag stal från google samma dag:
Kommentering avstängd
Det här är så jag om 40 år. Med det menar jag inte att jag kommer vara jättehipp (gamla säger ofta ”hipp” om moderna saker. Det är för övrigt ohippt i sig) och hänga på populära internetcommunities.
Jag kommer snarare vägra att ge upp Facebook. Jag kommer växa in i det och älska det. Kan ni förstå hur vår generation kommer bli? Våra barnbarn säger inte ”min mormor har facebook” med stolthet i rösten. De kommer inte ens nämna det eftersom alla mormödrar sitter och poke:ar, taggar, kommenterar och gillar varandra på internet.
Och det kommer finnas söta tanter på bussen som säger ”move your ass motherfucker!” när de inte får sittplats.
Jag överlevde banketten. Mycket trevligt!
Idag är det frågan om jag överlever. Efter att har utövat mina stalkerkunskaper har jag erhållit information om när och var jag kan hitta personen som jag kan granska min tenta hos…
Åh herregud hur gick det här till? Jag besökte Zmartdagen medan jag väntade på att få gå och granska en tenta. Flera fina företag ställde ut. Pinsamt dålig som jag är gick jag fram till ett företag och avslöjade direkt att jag inte kunde någonting om företaget i fråga. Det är väl okej om jag inte inlett med att jag trodde jag visste något! Bgaaah.
Jag hade inte mindre än två företagsrepresentanters ögon på mig när jag ställde frågor om exjobb (mer om konceptet exjobb än vad de hade för exjobb…), avanceringsmöjligheter inom företaget (som inte gjorde vad jag trodde att de gjorde) och frågade varför jag inte sett deras företagsnamn i de sammanhang jag BORDE ha sett det. Eehh.
Rätt vad det är glider det fram en bankettbiljett. Företaget har alltså bjudit in MIG på en finbankett värd 600 spänn?! Tack och bock. (Är det här dolda kameran?)
VAD SKA JAG HA PÅ MIG?!
(Google säger folkdräkt men jag tror inte riktigt på det.)
Eller åtminstone ett störningsmoment mindre.
Effektiv möblering var det ja:
Skönt att han blev färdig idag så snart kan vi börja leva ett normalt soffliggarliv igen!
Och inte nog med det. Både Erik och jag vaccinerade oss igår. Han i höger arm och jag i vänster. I natt har det alltså varit krig. Ingen har velat vara lilla skeden och därmed ligga på sin onda arm, men ingen av oss gillar att sova på rygg.
Vi knarkar värktabletter och tycker synd om varandra. Dock är det mest synd om mig. Jag låg i sängen nästan hela dagen igår med undantag för en evighetslång materialtekinklab (2 h), en dusch och födointag. Ynk ynk! Jag har mindre ont idag så nu tänkte jag försöka plugga för att döva skolksamvetet.
Mitt uppe i allt håller vi på att få ommålat så en mumlig göteborgare poar på i köket och vardagsrummet. Man får vitfärg på strumporna om man vandrar runt för mycket i lägenheten. Inte törs man peta på någonting heller, men fint blir det!
Just nu ligger jag i vårt övermöblerade sovrum och tittar på Robinson 2009. Detta pga tre orsaker.
1. Vi ska få köket och vardagsrummet ommålat imorgon så alla möbler är flyttade, soffan är nermonterad och mycket är intryckt i sovrummet.
2. Mamma har meddelat att en kvinna från Bispgården som heter Ewa är med i Robinson i år. Kul! Henne har jag ju träffat!
3. Jag har fått tillbaka min laptop från sin spavistelse hos min bror. Den flippade ur och stängde av sig när den blev för varm, men nu ska den må bättre hoppas vi.