Köksdramatiken fortsätter
31 augusti 2008 13:21
Igår träffade jag den fjärde och sista kökskamraten. Precis som tysken berättade under ”festen” i förrgår heter #4 Patric och kommer från Irland. Tack gode gud att tysken kan vettig engelska säger jag! ”I’m Patric” lät som”Aaajm pa-murmelick” långt bak i halsen. Fast irländska är coolt och jag gillar killen. Vi hälsade, tog hand, och sedan behandlar vi varandra som luft. Förutom när vi måste gå om varandra litegrann i köket, för om han vill komma åt kranen backar jag självklart bort från den. Vi har ett ordlöst förhållande som jag ÄLSKAR!
De andra köksvarelserna bävar jag nästan inför att träffa. De är så sjukt sociala, trevliga, empatiska och snackar inte klockren engelska…
Men döm om min förvåning när en kille kliver fram till mig på ett av dansgolven på FestU igår. Nej det är inte så att det aldrig händer (för det gör det :P), men vanligtvis tar de inte hand och presenterar sig. F, som vi kallar honom, var stensäker på att han bodde i min trappuppgång! Jahaaa, tänkte jag. Den var ny. Sedan rabblar han min adress och berättar att han sett mig laga mat i köket. De där golv-till-tak-fönstrerna är tydligen värsta skyltfönsterna! Han bad om ursäkt för att han inte kommit in och hälsat förut men som jag kanske minns har han tjoat hej när han gått förbi dörren.
Jag är kändisen i min trappuppgång eftersom jag lämnar köksdörren öppen medan jag lagar mat, eftersom jag vill höra om någon går in i min olåsta lägenhet ^^