Om jag inte får ett sommarjobb
29 april 2007 20:40
Teori ett:
Jag antar jordgubbslandet som ett projekt och föräter mig på jordgubbar och grädde tills jag blir för fet för att orka ta mig ut till jordgubbarna. Då får jag väl gå över till jordgubbskräm direkt från kylskåpet (fortfarande med grädde till). Lagom till skolan inser jag att inga vanliga kläder passar och får gå över till en gurka-och-vatten-diet.
Teori två:
En dag får jag en smäll av Lillen och bestämmer mig för att tämja besten. Efter de cirka två månaderna har jag knäckt några revben och tvättat håret max tre gånger. Slutsats: Jag har inte tämjt honom utan han har förvildat mig.
Teori tre:
Jag gör som mamma säger och pluggar in körkortsteorin (typ 4 månader i förväg…) Alltså sitter jag inne vid min kära dator och kör Bonniers trafikskola samt övningskör mamsen till och från ICA hela sommaren. Det blir man varken särskilt road eller solbränd av.
Teori fyra:
Jag jobbar på solbrännan 24/7 och blir rynkig till oigen-kännlighet by the time I turn 35. Dock väldigt vacken lagom till skolan börjar (då skinnet som ramlat av magiskt nog återkommit alá baby-butt-soft)
Teori fem:
Jag ringer, hälsar på och SMSar de vänner jag har tills de skaffar skyddad identitet och säger att de ”hälsar på mormor” när de egentligen bytt lås och gömmer sig i källaren.
Teori sex:
Den mest tragiska teorin av dem alla. Jag hänger på Tranviken tills killen i kiosken lärt sig vad jag heter. Snart undviker folk den ruta jag lägger handduken på med en radie på 10 meter eftersom jag lär prata ihjäl folk. Mitt alias blir ”KV” (engelskt uttal, står för Killing Voice, på det sättet kan folk diskret varna varandra och fejka kollektiva epilepsianfall för att slippa mig)
Teori sju:
Jag skaffar mig ett liv (hur nu det ska gå till)… Får man låna hem matteboken över sommaren?
Teori åtta:
Jag utvecklar paranoia och spionerar på Tom (som har jobb i sommar). Det innebär utklädnader, kikare och walkie-talkies (får väl anställa några lokala ungar att viska ”affermative” lite då och då så det inte blir så ensamt).
Ännu sämre alternativ undanbedes.
Jag är nog deprimerad som det är.
